Om

Jag hoppas att jag kommer att skriva om många olika saker här. Men det viktigaste är att jag skriver.

Jag har ME/CFS en knepig sjukdom som ni kan läsa mer om på www.rme.nu  men bara om ni vill ;-) 

Jag kommer att skriva om min situation i livet. Hur det är att leva med ME men också om vardagsting och om saker som lutar åt det religiösa hållet då det är ett stort intresse för mig. Här hemma finns förutom våra två barn, katten Lilla My och hundarna Alice och Doris.

Presentation

Senaste inlägg

Visar inlägg från augusti 2015

Tillbaka till bloggens startsida

Att älska sig själv!!

Har i så många år fått höra av folk och framförallt av människor inom vården att Sara du måste acceptera din situation och sjukdom, det är som det är!! Ja det är som det är vare sig jag vill eller inte har det verkat som. Men jag har aldrig riktigt fått till det. Utan det har nästan gjort så att jag känt mig ännu mer misslyckad över mitt liv.


Men här om dagen läste jag något som fick mig att liksom vakna upp, på denna blogg. http://rosaglasogon.se/2010/09/04/lasarfraga-hur-skapar-jag-en-battre-sjalvbild/

1. Inget mindre än kärlek duger.

Att acceptera är släkt med tolerera och båda dessa verb handlar om att man iakttar något icke-önskvärt samtidigt som man lider i tysthet. Det finns inget hos dig du ska acceptera därför att det inte är något fel på dig. Vad du är ute efter är att ÄLSKA dig själv. Du ska kunna ställa dig framför en spegel, se dig själv i ögonen och säga att du älskar dig själv mest i hela världen. Utan att blinka!


2. Att inte älska sig själv SKA göra ont

Att inte älska mig själv är en så främmande tanke för mig att jag inte ens kan föreställa mig hur den känns (vill inte ens försöka). Jag ÄR ju jag! Hur kan jag något annat än älska mig själv då?

Att du överhuvudtaget har kommit på motsatsen beror på att du har lyssnat på andra människor som i sin okunskap påstått att du måste förändras för att de ska kunna känna sig bättre. Precis allt som inte heter ”jag älskar mig” är alltså inte dina egna ord utan en upprepning av någon annans. Du har börjat upprepa påståenden som egentligen inte handlar om dig!

Som du antagligen har märkt brukar det göra rejält ont varje gång du eller någon annan antyder att du skulle vara något mindre än älskvärd. Den här smärtan finns där av en anledning, den indikerar att dina tankar inte ligger i linje med din själ och att du håller på att skapa en verklighet du inte vill ha. Om du har lyckats lära dig acceptera en så här vansinnigt intensiv smärta (här har du ordet acceptera i dess korrekta sammanhang) fattar du då att du har alla förutsättningar för att lära dig slappna av och tillåta det som känns skönt och behagligt istället?

Ja där har vi det. Du ska ÄLSKA dig självt. Jag ska älska mig själv, punkt slut!!

Att älska sig själv är egentligen något vi alla vet att vi "ska/borde göra" men kan ha haft svårt att få till på ett djupare plan. I alla fall har det varit så för mig.

Men detta fick mig verkligen att förstå och jag omfamnar mig själv för jag ÄR och jag kan ingen annat än älska mig själv!!

Fnyser åt orden acceptera och tolerera. Här ska älskas och det i massor!! ;-)

Tacksam för dessa ord och att jag hittade dom. 


Tjingeling!!! <3


Taggat med: 

Sol och värme!!

Det optimala vädret har vistats sig och jag ler, min själ ler, ja hela hela jag bara ler!!!


Tjingeling!! :-*

Taggat med: 

,

Fick nog, mysig träff och utflykter!!

Det var ett tag sedan jag skrev. Jag har faktiskt inte haft någon kreativ lust överhuvudtaget. Sen har det varit en speciell period och mitt mående har skenat hit och dit.

Har fått nog av min sjukdom, ja faktiskt allt som har med sjukdomar att göra. Vill inte läsa eller höra om dom, vill inte diskutera dem, vill inte blotta mig om min sjukdom, jag vill helt enkelt inte. Vill bara omfamna mig själv och vårda mig...lyssna in på mitt djupaste jag, vem är jag och vad vill jag, bortom sjukdom och annat som blockerar. Ja det är vad jag vill. Hur det ska gå till har jag ingen aning om men jag gör det ändå!  ;-) 

 

Igår umgicks jag med en barndomskamrat, vi gick en promenad med våra hundar, satt och njöt av den underbara utsikten från elljusspåren ovanför Dössberget i Bjursås. Tog en kopp te på Dössbergets värdshus. Och pratade :-P En perfekt dag.

Både jag och min vän älskar te och att dricka det, jag menar, verkligen älskar att dricka te. Och vi förstår inte varför man inte kan få riktiga koppar att dricka ur, nä bara dessa fjantiga kaffemuggar som efter 2 klunkar gapar tomma. Blir så besviken varje gång det inträffar. Te ska drickas ur stora varma välkomnande koppar/baljor. Älskar känslan att sitta och hålla om den stora koppen, snutta länge utan att teet hinner kallna. Njuta av drycken som ger välbehag och kraft. Men inte då, de flesta förstör denna upplevelse med fjant muggar. Jag frågade även om det fanns något lätt att äta då jag behövde fylla på min energi. Ja vi har smörgåsar och våfflor svarar tjejen bakom kassan. Nä tack jag kan inte äta något av det då jag blir sjuk av vete svarar jag. Tjejen ser rådlös ut bakom kassan.... Men inte en tillstymmelse till att komma med något nytt förslag. Dom har ju ändå en A la carte meny att hitta ingredienser ifrån. En liten sallad kanske med lite ost föreslår jag. Tjejen ser nu riktigt rädd ut och stammar att hon ska kolla med köket, försvinner in i köket några sekunder och kommer sen med detta. Vi har bara det som står på menyn!!!  Jaja....orkade inte försöka mer. Te ur liten mugg och ingen chans till energipåfyllning. Inte jätte impad om jag säger så. Men sällskapet och utsikten var fantastisk.

Det här med att vara eller inte vara flexibel i restaurangkök.... Kan berätta om när jag och min make besökte Café i fårhus som ligger i Dala Järna i lördags så hade dom en sk lchf-tallrik med massa grönt, oliver, olika ostar, ägg, olika skinkor mm. Jag frågade om jag kunde välja bort de olika skinkorna då jag inte äter gris. Direkt svarade killen bakom kassan, självklart, jag kan lägga på lite mer ost istället om du vill?? Älskar denna typ av service och förståelse när man är ute och äter eller fikar. Jo och deras te muggar var större än vad man brukar få!!! 

Min smaskiga tallrik vi Café i Fårhus. Temuggen i bakgrunden, inte tillräckligt stor men som sagt vad större än på de flesta restauranger och caféer.

Sen hade dom kanske inte så mycket djur att titta på om man jämför med Stora Lunån utanför Falun, en gård som är underbar att strosa runt på. (kanske kommer det en inlägg om den utflykten)  Skicket på hönorna och tupparna här i Dala Järna var inte heller det bästa om jag säger så, men det är alltid trevligt att titta på dessa roliga djur.

Denna höna var riktigt fluffig och fin men många hade kala fläckar och såg lite luggsliten ut, men vad vet jag, det blir kanske så i en lite större hönsgård.

Vi hittade denna coola klump av får som vilade gott i sanden under stora trädet!

Själva café-delen var jätte mysig och jag förstår att folk vill åka dit och fika.

Lycklig make!! Det bästa på hela trippen!

Ja och denna klump av sötnosar fick dom flesta att le och framföra konstiga små njutningsord.


Jag och maken åkte vidare (återkommer snart om min träff igår med barndomsvännen) och hamnade vid detta söta kapell i Öje mellan Malung och Mora.

Där stannade vi och njöt av medhavd kaffe och te!! Mycket viktig del på en utflykt. ;-)  Ja vi njöt även av naturen och det gulliga kapellet som ligger alldeles vid Ogströmmen.

Även här en lycklig make!!


Ja och en bild på kaffekoppen och temuggen. Mest för att ni ska se proportionerna! Min temugg är inte optimal då den är av plast, men den lämpar sig bra när man är på drift hihi.

Jo vi hittade även ett litet kapell i Kättbo på vår resa, som låg högt och fint med bedårande utsikt. Och nej här blev det inget te och kaffe drucket men vi njöt av den underbara utsikten. Härligt vad man får se när man avviker från de "stora" vägarna.

Ja nu är det inte så att vi maniskt söker oss till små kapell men det är oftast en fridfull plats och dom brukar ligga väldigt fin till. Och dom syns lätt i små byar.

Vid kapellet har byborna rest en minnes sten över skidrännarna Lars och Engelbrekt med inskriften:

TILL HÅGKOMST AV SKIDRÄNNARNA LARS OCH ENGELBRECKT FRÅN KETTILBO TILL DERAS BEHJÄRTADE FOSTERLÄNSKA GÄRNING NYÅRSTID 1520 RESTE KÄTTBO BYAMÄN STENEN 1934

Jaja nog med historialektioner...... tror jag.


För att återgå till gårdagens utflykt med min vän. Vi tog som sagt vad en mysig promenad med hundarna, hon har hund och jag hade också Dixi med mig, så tre hundar rusade fram i skogen.

Här kommer en bild på Homer, en hund som min vän införskaffade i Kina när hon bodde där, så denna hunds öde blev bra om jag säger så.

Sen det här med att ta en gruppbild är ju svårt även med vuxna människor så att få tre hundar att sitta still och titt in i kameran samtidigt var en utmaning haha!!


Detta är första försöket!

Konstiga sittställningar och mycket vind i pälsen. Och inte ett enda hundansikte vänd mot fotografen!!


Nytt försök!!

Sen blev det fri lek igen medans vi människor njöt av utsikten.

Alice ville också njuta av utsikten!

Vi avslutade dagen på Dössberget med te (i för små koppar) och en liten titt på hönor, ankor och en och annan ekorre. Och de vackra gamla byggnaderna som finns här på Dössberget. Här kommer några bilder på det.

Dessa vita och chokladbruna ankorna blev jag kär i, måste ha några sådana i framtiden!!

Ser ni ekorren som sitter på taket till kaninerna.

Jag tänker inte gå in på hur jag mår eller mådde under tiden jag fixade dessa utflykter. Inte heller hur jag mådde dagen efter dessa händelser. Utan detta är vad jag ville visa och berätta om!!!


Tjingeling!! :-*